Genom åren så har väldigt många människor efter ett tag, vänt på klacken & lämnat mitt liv, av olika anledningar.
Oftast inte av någon anledning alls.
Vi har bara glidit ifrån varandra.
Helt enkelt.
Vissa människor som man trodde skulle finnas där för all framtid.
Men ack vad skenet bedrar.

I ärlighetens namn har jag aldrig någonsin haft lätt för att få vänner.
Varför?
Det har jag faktiskt inte en blekaste aning om.. ärligt talat.
Jag tycker själv att jag är en av dem absolut finaste människorna i hjärtat på jorden, & ändå vill folk inte veta av mig.
Antingen så får jag inga vänner, eller så vänder dem förr eller senare på klacken & går..
Det är nog något jag aldrig kommer förstå mig på.
Jag menar, bryr man sig verkligen om en person, tycker inte jag att det finns någon anledning att dra sig undan.

Men, i det långa hela är det dem som förlorar på det. Jag har iaf aldrig varit den som vänt på klacken, & jag tänker aldrig göra det heller.
Dem få vänner för livet jag kan få, tänker jag hålla hårt i.
& min vänskap uppskattas iaf av en person!

2 kommentarer

Anne

25 Nov 2008 17:40

Svar:

Dela på dom?!

Men då blir det ju typ NADA dumle i kakan?! :S

Mattias Lindblad

26 Nov 2008 23:13

Jag tänker aldrig vända på klacken och gå, det hoppas jag du vet Malin lille :D

Kommentera

Publiceras ej