Är det möjligt att förstå förövaren som förgriper sig på barn?

Om du frågar mig - Nej, inte överhuvudtaget.

Personen i fråga som ger sig på barn på ett sexuellt sätt, har väldigt många gånger av fallen själva blivit utsatta för övergrepp som barn.
Det ger dem dock inte rätten överhuvudtaget att ha sexuellt umgänge med barn.

Jag tycker inte det är någon ursäkt & säga "Jag blev själv utsatt för sexuella övergrepp som liten.. & vet inte bättre."

Vet inte bättre? Dem borde veta hut!

Man tycker att den smärta som dem själva varit med om både pyskiskt & fysiskt inte är något man vill låta någon annan uppleva.

Men någonstans i deras "hjärnkontor" tycker dem ändå på något sätt att det är okej.

Jag har väldigt svårt & tro att dem i samma stund som dem förgriper sig på dem små barnen, gör det gråtandes.

Dem stillar sina sexuella behov, så som vi vanliga människor gör.

Bara att det dem gör är åt helvete snevridet.


Är pedofilism en sjukdom?
Finns det någonting som ger dem rätten att göra vad dem gör?

Finns det någonting som gör att man ska tycka synd om pedofiler?

Kan en pedofil någonsin bli frisk från sitt beteende?


Frågorna är många & svaren är få.


För mig är det glasklart, pedofilism är något av det absolut vidrigaste som existerar, utan ursäkter.

Det finns inga "om, eller men".

Pedofilism är ingen sjukdom, det är ett omänskligt beteende.
Dem här människorna förstör ett helt liv för någon som inte ens hunnit börja leva..

& det är bara för mig helt... ofattbart, &... äckligt.

1 kommentarer

Sofia

21 May 2009 12:36

Jag håller med dig. Jag förstår verkligen inte hur man är funtad när man förgriper sig på barn och så vidare. Hemskt!

Kommentera

Publiceras ej