En del av Malin

                                                      
(Bilderna är klickbara!)


Nu var det ett tag sen jag landat klart från årets Hultsfredsfestival. Jag har varit lika smidig som ett kylskåp att uppdatera bloggen. Att jag aldrig lär mig, huh.

Nåja. Festivalen var det ja.

Jag hade inte speciellt höga förväntningar. Jag målade upp en bild för mig själv om hur jag trodde att det skulle se ut, & på ett ungefär hur mycket folk jag trodde det skulle vara där. Skulle dem hålla samma standard som dem faktiskt haft innan det las ner, eller skulle Tysken ha jobbat röven av sig för Hultsfreds skull förgäves?

Det tycker jag absolut inte.
Han har utan tvekan lagt ner exakt så mycket krut som resulterar i att det blir alldeles lagom.
Absolut att man märkte skillnad på hur.. tomt det faktiskt var på folk mot tidigare år, men det spelade liksom ingen roll. Det gjorde snarare att dem som faktiskt modigt begett sig till Hultsfred fick en närmare "relation" till varandra. Stämningen var till skillnad från andra år (även om det varit otrolig stämning då också) tajtare än det varit förut.
Hm, svårt att förklara. Men man kände liksom i hela luften att spänningen var annorlunda.
Plus att alla var på bra humör, för att Hultsfred börjat leva igen.

Första dagen inleddes ju dock med ÖSREGN hela dagen. Vilket dessvärre gjorde att dem flesta sökte skydd från regnet istället för att låta sina öron explodera sönder i orgasm av Melissa Horn.
Det var inte många människor som tog sig dit just på grund av skitvädret.
Men jag var självklart där. & ångrar det inte så länge jag lever.
Den kvinnan är verkligen MAGISK. På riktigt.
Även om regnet stod som spön i backen, kunde man ändå lätt ana solens strålar i ansiktet.
Eller var det bara klinkandet på gitarren, rösten som ger mina öron orgasm av välbehag & glädjen blandat med sorgen från Melissa Horn som det kändes som solen smekte mig i ansiktet?
Jag vet inte. Det enda jag vet är att jag skulle kunna stå framför en scen som Melissa Horn bor på, i en tornado & njuta minst lika mycket.

Öltältena får STORT plus av mig i år. Dessutom var det en stor "dansbana" med utplacerade möbler på ena öltältet, & det stora plusset ligger främst i att det faktiskt var skyddat med tak. Så det var där mer eller mindre hela Hultsfred stod när regnet öste ner. Hur mysigt som helst!
& andra stora öltältet var precis vid vattnet, där man kunde avnjuta sin öl på en bänk, samtidigt som man stirrade ner på vågarna i sjön. Perfektare läge får man leta efter!

Så som svar på frågan om det är på väg upp eller ner?
Utan tvekan - upp!
Även om man kunde räkna ut med lilltån innan det ens kickade igång att det skulle bli förlust rent pengamässigt för dem, så tror jag att fler kommer våga sig dit nästa år.
Dessutom ska ju Tysken starta en festival i Norrköping, med början redan nästa år. Där han räknar med att det blir 30-50 tusen besökare.
DET mina damer & herrar kommer bli mäktigt!

Sen var det ju givetvis som vanligt. Fylla, fylla, fylla & så lite fylla till & en himla massa kärlek, skratt & god mat.

Jag summerar det helt enkelt såhär - Oskar Linnros men framför allt Melissa Horn var dem enda dragplåstrena för mig. Betala 1000 för att man vill se TVÅ band i princip? Well, it was MORE than worth it.
Lucky girl.

Tar lite om nuet också, haha.

På Måndag blir det Linköping med kusin Emelie, & på Tisdag åker jag till min kärlek för att fira våran 1års dag bland annat. Harre min je, vad tiden går fort! 1 fucking år redan!
Jag har redan börjat få fjärilar i magen inför att få träffa henne igen. Underbar känsla!
Hon ger mig så mycket vackert & jag älskar henne mer än jag trodde var möjligt att älska någon annan människa.
Johanna - Jag älskar dig! ♥