En del av Malin

Ibland känns det som om jag bara vill dra något gammalt över mig & försvinna för en stund.
Gå i ide. Koppla bort allt skit & bara, ensam ligga & stirra upp i taket.

Jag kanske ger sken av att jag har världens tornado i magen, & lyser klarare än alla stjärnor på himlen.
Då kan jag meddela att så är det - inte.

Allt är inte så mycket rosor & rött som det verkar.
Ibland är det väldigt mycket längre ifrån än så.
Men ibland är det så.
& det är just den biten som gör mig så äckligt förvirrad.
Det snurrar.
Jag hittar inte ut.
Mina händer famlar i mörker & jag vet inte vart jag ska greppa för att inte släppa taget.

Men sen är det väl så, att alla dagar är inte lika toppen som andra.
& jag antar att det här är en sån dag.

Jag vill så gärna att allt ska bli bra igen, att det ska bli som förut.
Men för varje dag som går, kommer dem tvivlande tankarna närmare, & det känns som om händerna aldrig kommer greppa för att kunna hålla kvar.

---

Jag ligger gömd under löven,
jag ligger gömd under snön.
Jag har fastnat med händerna i marken,
i minnet från en mardröm.

Jag är så långt ifrån dig,
som i ett annat land fast nära ditt.
När allting verkade enkelt i mitt liv,
när du kände dig utestängd från mitt.

Jag försöker men jag förlorar varje gång,
antingen lämnar dom mig eller så lämnar jag dom.
Jag skulle förstå om du ändrade dig,
och vände om.

Åren går in i varann,
och jag inser att tiden är kort.
Årstiderna smälter samman,
Och jag vill minnas det,
jag en gång glömde bort.

Och du som gått vid min sida,
säg mig, verkar jag tyngre nu?
Jag har varit så trogen, det jag tror på,
och hållit på förlåt som längtat ut.

Jag försöker men jag förlorar varje gång,
antingen lämnar dom mig eller så lämnar jag dom.
Jag skulle förstå om du ändrade dig,
och vände om.

Om du lutar dig mot solen,
om jag lutar mig mot dig.
Jag blir bättre med tiden,
om du har tålamod med mig.