Jag känner inte igen mig,
det här är inte jag.
Jag tar allting så enkelt,
har förträngt hur det var.
Tillbaks i gamla vanor,
när du hörde av dig igen.
Och jag ställer inte frågan,
"Men vad ville du egentligen?"
Du är nog den,
som jag borde vara hos.
Du är nog den,
som jag borde vara hos.
Skyller inte ifrån mig,
men du märkte ingenting.
Du behövde någon större,
och jag behövde något att längta till.
För jag försvinner ibland,
och alla frågar vad jag tänker på.
Men jag kan inte berätta,
för man får inte tänka så.
Men du är nog den,
som jag borde vara hos.
Men du är nog den,
som jag borde vara hos.
Klockan är sent,
det finns ingen tid, för dig.
Jag lever mitt liv nu,
med någon som älskar mig.
det här är inte jag.
Jag tar allting så enkelt,
har förträngt hur det var.
Tillbaks i gamla vanor,
när du hörde av dig igen.
Och jag ställer inte frågan,
"Men vad ville du egentligen?"
Du är nog den,
som jag borde vara hos.
Du är nog den,
som jag borde vara hos.
Skyller inte ifrån mig,
men du märkte ingenting.
Du behövde någon större,
och jag behövde något att längta till.
För jag försvinner ibland,
och alla frågar vad jag tänker på.
Men jag kan inte berätta,
för man får inte tänka så.
Men du är nog den,
som jag borde vara hos.
Men du är nog den,
som jag borde vara hos.
Klockan är sent,
det finns ingen tid, för dig.
Jag lever mitt liv nu,
med någon som älskar mig.
Kommentera