Det är lustigt det där med minnen egentligen. Eller kanske framför allt tankar snarare.
Hur mycket man än försöker att stänga ute den ena tanken efter den andra, så kommer dem alltid någon gång i kapp en. & sluktar en fullständigt.
Jag vet inte hur det är med er, men enligt mig suger det ganska så jävla rejält.
Det uppfinns liksom redan så mycket varje år. Varje dag. Kan inte någon smart kines uppfinna en tankestyrare när dem ändå är i farten? Jag har eftersökt en sån i flera års tid nu, och tycker mig minsann att det är dags att se Expert tidningens framsida prydd med raketer, tomma tankebubblor och en stor fet text som lyder "NU ÄR DEN ÄNTLIGEN HÄR, MACKAPÄREN SOM KRALSSON VÄNTAT SÅ LÄNGE PÅ! SUDDA SUDDA SUDDA BORT DINA SURA TANKAR!" Thank god säger jag bara.
Nåja. Som ni märker så lever jag, om så knappt ibland känns det som. Energin känns som bortblåst så fort hjärnan börjar spinna runt, och klockan börjar dessutom bli ganska mycket.
Av någon outgrundlig anledning så blir jag mycket piggare på att skriva blogg på nätterna. Kanske är det också för att hjärnkontoret då sätts igång extra mycket. Vad vet jag, vad vet jag.
Amanda var tvungen att åka hem tidigare än planerat pga familjesituation, vilket inte direkt var det roligaste som kunde hända. Men det är ju inte heller något man kan styra. Händer det, så händer det.
Nuuu mina damer och herrar (om några såna läser min blogg ens), så ska jag roa mig med att alldeles strax skutta ner i sängen. Imorgon blir det äntligen (!) ett besök i Västervik igen för lite intag av Corner bland annat. Lite shopping av något slag är också tänkt. Det blir la trevligt det.
Puss och kram på er!
1 kommentarer
Krandersson
08 Jul 2017 21:13
Av någon anledning dök dina gamla videobloggar upp som du gjorde för en herrans massa år sen under lite vardaglig youtube-scrollande, och jag kastades med ens tillbaka till en svunnen tid som jag minns med en jäkligt stor skopa dåligt samvete. En stor del av allt som hände skyller jag visserligen på både oerfarenhet och mina blott 17(?) år, men likväl så finns det dåliga samvetet fortfarande där. Du var ju så otroligt snäll mot mig på alla sätt och vis, gjorde de rätta sakerna och var precis allt det där som man önskar i en partner. Kanske var det åldersskillnaden, omognaden eller gud vet vad som fick mig att backa. Men jag tror att du satte huvudet på spiken när du konstaterade att distansen oss emellan inte var det huvudsakliga problemet... Nåväl. Det är ju förstås jättekonstigt att säga allt det här nu, och du kanske inte bryr dig över huvud taget, men jag såg det där med att dina videobloggar poppade upp lite som ett tecken på att... ja, vad? Inte vet jag.
Ha det bra, hur som helst!
/A
Kommentera