Det finns någon jag tänker på varje dag.
Det är ganska lustigt ändå..
Hur man kan sakna någon man aldrig träffat.
Den här flickan var en del av mitt liv i några år, & kontakten vi fick genom internet var för att vara just över internet, väldigt tajt.
Vi kunde prata om allt, vi ringde till varandra, skrattade åt & med varandra, brevväxlade, fanns där för varandra, när den andra hade det tufft & tvärtom.
Hon kom att betyda väldigt mycket för mig.
Sen skaffade hon pojkvän, & allt vi hade byggt upp, har sen den dagen runnut ut i sanden, sakta men säkert.
& idag hör jag aldrig något från henne längre.
Jag vet inte hur många månader sen det var hon hörde av sig sist.
Det gör ont, att hon vareviga dag envisas med att dyka upp i mina tankar, utan att jag egentligen tänker på det.
Som jag nämde där uppe.. jag har aldrig träffat människan, men jag vet inte.. efter flera års kontakt på internet, med den fina kontakten vi faktiskt fick.. är det kanske just därför jag inte kan släppa henne.
Jag fick ett kort på henne i ett brev en gång.. det kortet bär jag med mig varje dag.
Det sitter så fint i min plånbok.. har jag inga pengar i den, finns hon där & fyller den minst lika full som om jag hade haft pengar i den.
Jag har pratat med många i mina dar, men aldrig någonsin har jag varit så envis med att hålla fast någon vid mitt hjärta, som med henne.
Jag har alltid sagt att hon är något speciellt, & ja..
- jag står fast vid att det ta mig fan är så!
Hon har helt enkelt borrat sig in i mitt hjärta & jag är fast besluten att behålla henne där, tills den dagen mitt hjärta slutar slå.
Vare sig hon vill eller inte....
Om det fanns något jag kunde göra för att vrida tillbaka tiden, eller få tillbaka det vi en gång hade, hade jag gjort det på en gång. Sanna mina ord!
Det jag vill ha sagt är kort & gott att...
Jag saknar dig madelen.
Kommentera