Jag tror det är 4 år sen snart, om inte mer. & jag tänker fortfarande på honom - varje dag. På ett eller annat sätt.
Det kan vara allt från en film, ljud som jag tycker mig höra, till andra katters jamande. Han finns alltid i bakhuvudet någonstans & jag behöver inte anstränga mig mycket för att totalt mer eller mindre bryta ihop bara tanken på honom.
Det kan till&med vara så jävligt att om jag gråter på grund av något annat, kan han komma upp i mina tankar & då övergår det istället till att jag gråter för honom. Sjukt va? Det kan iofs beror på att han alltid kom upp i min famn & slickade bort min tårar varje gång han såg att jag var ledsen. Så stod han en stund framför mig & halvmjauade typ som om han sa "Var inte ledsen".
Eller varje gång mamma av någon anledning var arg på mig, kom han alltid & ställde sig mellan & gjorde precis som när jag grät, halvmjauade, som om han sa "Sluta bråka!" & han slutade inte förrän det hade lagt sig.
Jag saknar att kunna gå på grusgången som leder in till mammas & deras hus, & mötas av att han springandes kommer & möter upp mig, för att jag sen plockar upp honom i min famn & han gosar in hela pälsen i ansiktet på mig.
& sättet han alltid spann på, som en bekräftelse på att han var lycklig.
Jag saknar att kunna sitta i soffan i vardagsrummet, & se honom komma springande mot mig för att sen hoppa upp till mig & bosätta sig i mitt knä. Flera timmar. Om det inte var så att jag av någon anledning ibland behövde resa på mig, tror jag att han skulle kunna bo i mitt knä.
Eller dem gångerna jag sprang upp på toaletten. Stängde dörren, & bara satt & väntade på att han skulle följa efter & kraffsa på dörren, för att han ville komma in. Jag öppnade givetvis varje gång han kraffsade, & även om han ville ut på samma sekund som han kom in, kan jag inte låta bli att le åt det i efterhand.
Ibland stannade han dock kvar, & passade på att uträtta sina behov i samma veva som mig.
Jag saknar dig. & jag vet att du finns hos mig. Jag har hört dig många gånger sen du försvann.
Varje fjäril som envist bara måste flaxa framför ansiktet på mig för att sen slå sig till ro antingen på mig, eller nära mig - det är du.
Varje lampa som blinkar till när jag tänker på dig - det är du.
Varje katt jag drömmer om eller ser & gosar med - det är du.
Varje jamande jag hör från katter jag faktiskt har framför mig, eller jamande som jag bara hör utan någon katt på flera mils avstånd - det är du.
Varje stjärna jag ser som blinkar på himlen, & varje moln som formar sig i himlen - det är du.
& det ger mig lite ro i själen & veta att du finns hos mig, så länge jag lever.
& jag mår inte dåligt för att saknaden efter dig är så otroligt stor.
Jag vill sakna dig. Jag vill kunna le åt alla tokigheter du hade för dig, & jag vill kunna bli lika förvånad varje gång en fjäril promt bestämmer sig för att slå sig ner tätt intill mig.
Jag kommer alltid sakna dig Gizzmo. Alltid.
Kommentera