1
. Jag rös genom _hela_ klippet. Tror aldrig jag haft sån gåshud av något annat musik klipp i hela mitt liv.
2. Varje mening hon sjunger kan jag relatera till.
3. Jag kan känna hennes smärta & hennes sårbarhet. Hennes svarta klädval som hon _alltid_ så vitt jag vet av alla konserter jag varit på med henne - talar sitt tydliga språk.
4
. Hon gör svensk musik så otroligt mycket vackrare än den _någonsin_ tidigare varit.
5. Hon är så otroligt vacker att man får svårt att andas. & med texterna som grädden på det moset, gör att det blir oslagbart.

& att hon nu börjat spelas på dem större radio kanalerna, gör mig så lycklig på något sätt.
I stort sätt alla artister strävar ju någonstans efter att få synas & höras. & att hon nu då spelas på dem störra radio kanalerna, gör att jag blir så lycklig för hennes skull. 
Det är exakt i det rampljuset hon förtjänar att vara.

& jag kan säga det redan idag med handen på hjärtat, att jag kommer aldrig någonsin sluta lyssna på den här kvinnan. Kommer aldrig sluta hoppas på att det bara ska komma mer & mer & mer & mer med henne.

Det jag gillar i det här klippet, är att hon står helt utan sin gitarr i handen, & om man granskar hennes rörelser noggrant, kan iaf jag se att hon är väldigt.. osäker på något sätt i sig själv. Om man tittar på händerna, typiska rörelser för att känna sig obekväm. & att stå rakt upp & ner så naken, tycker jag är oerhört starkt. Vare sig det är Melissa Horn som gör det eller Bonjovi.

Nu ska jag kolla på klippet igen & rysa lite till.

Kommentera

Publiceras ej