En del av Malin

 

Jag vet inte hur mycket om det här ni vet. Men jag skiter egentligen i vilket. 

Men jag har många gånger i mitt liv blivit dragen vid örat.

Dragen vid örat på det sättet att folk tycker det är väldigt roligt av någon anledning att spela på mina känslor. 

Det har inte bara hänt en gång. Inte heller bara två gånger. Och inte heller bara 10. 

 

Jag är en sån där människa som tydligen är rolig att ha för stunden, men sen när det vänder sig upp och ner, är jag inte något att ha längre, och man slänger mig istället i soptunnan. Och helt plötsligt blir det JAG känner otroligt orelevant. Jag ska slängas med bara, så enkelt är det. Lesson learned. 

 

Men tänk för fan snälla igenom det en extra gång INNAN ni lirar mig runt erat lillfinger och INNAN ni ger mig otroligt grova falska förhoppningar. Jag är en människa med känslor precis som du. Jag är inte gjord av sten. Mitt hjärta kan ta många slag, men inte vilka som helst. Och speciellt inte hur många som helst.

Jag inser också att jag klagar en jävla massa i min blogg, men det skiter jag fullständigt i. För jag är bara så jävla övertrött på alla människor som tror att de kan använda mig den korta stunden de behöver någon annan nära, för att sen i nästa stund fullständigt fnysa bort det och lämna mig ensam kvar. Dessutom känner jag mig som bieffekt av det otroligt jävla korkad. Och ibland undrar jag faktiskt själv hur jag kan vara så jävla dum.

 

Är det KONSTIGT om jag är jävligt less på allt vad kärlek/känslor heter? Är det KONSTIGT om jag har svårt och tro att den "rätta" för mig snart visar sitt ansikte och kliver in i mitt liv? Är det KONSTIGT om jag snart faktiskt tror STENHÅRT på citatet jag för senast någon dag skrev i bloggen? Nej, det är det ta mig fan inte. Och ingen kan säga något annat. 

 

Säger du saker till mig som innefattar någon typ av KÄNSLOR ska du fan inte öppna käften om det om du inte till HUNDRA PROCENT kan ställa dig bakom det. Finns inga ursäkter. 

JAG har aldrig någonsin spelat på någons känslor, och kommer aldrig någonsin göra.

För jag fungerar inte så.

Det är inte min kopp te över huvud taget att såra en människa, och verkligen INTE ge någon falska förhoppningar. Thats not my kind of game. 

 

Och jag är också medveten om att jag låter bittrare än en bitterfitta. Må så vara. Kunde inte bry mig mindre. Det här är MIN blogg, och jag skriver vad fan än pleasar mig. 

 

Jag är bara så jävla trött på alla dubbelspel så jag kan spy 1000 gånger om i min egen mun.

Jag tycker inte att jag förtjänar det för fem öre. Inte när JAG alltid är den som är så jävla fin mot alla hela jävla tiden, och försöker ge så mycket kärlek till allt och alla jag bara kan. 

Och det slutar ÄNDÅ med att jag får skit kastat i ansiktet på mig. Hur fan jag än bär mig åt.
Jag menar, skjut mig fucking långsamt. 

Är jag verkligen inte på riktigt snart VÄRD lite kärlek?
Nu menar jag givetvis (!) inte från en FLICKVÄN. Men jag menar över huvud taget. 

Är det kärlek du vill ge mig - fucking shoot.

Men spela på mina känslor? Dra ta mig fan dit pepparn växer. Jag är inte intresserad av sån skit. 

 

Nu ska jag gå och borsta tungan med tvål. Det luktar svart här.