Nu, helt från ingenstans. PANG, brast jag ut i grät & inte så lite heller.
Hur är det möjligt att ett djur lämnar så mycket kärlek i hjärtat?
Hur är det möjligt att den aldrig lättar?
Jag saknar honom så jag kan dö. Varje dag.
Det är inte ovanligt att jag brister ut i storgråt varje gång jag kliver innanför dörren hos mamma.
Jag är så van att han ALLTID kommer springandes & möter upp mig på grusgången ute, eller kommer springandes ut i hallen.
Så van att han följer efter mig vart jag än går, gick jag på toaletten var han där efter 1 minut & kraffsade & ville komma in, även om han direkt kraffsade & ville gå ut igen.
Hans tiggande vid bordet varje gång jag åt mat, & varje gång mamma skällde på honom, ställde han sig vänd mot hörnet, som om han inte längre syndes.
Varje gång man satte sig ner i soffan, skuttade han upp, gick ett varv i knät & la sig.
Varje steg jag tog, var han mig tätt i hälarna.
& jag skulle kunna göra vad fan som helst, för att få honom tillbaka.
& inte allra minst
- om jag visste vem som körde på honom, skulle han/hon önska att det aldrig hade hänt...
Låten talar för sig själv... (det markerade träffar mig alltså lite extra... hårt)
I can't hide the way I feel about you anymore
I can't hold the hurt inside, keep the pain out of my eyes anymore
My tears no longer waiting, my resistance ain't that strong
My mind keeps recreating a life with you alone
And I'm tired of pretending that I don't love you anymore
Let me make one last appeal to show you how I feel about you
'Cause there's no one else I swear that holds a candle anywhere next to you
My heart can't take the beating, not having you to hold
A small voice keeps repeating deep inside my soul
It says I can't keep pretending I don't love you anymore
I've got to take the chance or let it pass by
If I expect to get on with my life
My tears no longer waiting, my resistance ain't that strong
My mind keeps recreating a life with you alone
And I'm tired of pretending I don't love you anymore
Travis Tritt - I dont love you anymore
Kommentera