En del av Malin

Jag har efter många om & men "äntligen" sett den här omtalade filmen.
Eftersom jag vet med mig hur fruktansvärt lätt berörd jag blir med filmer som på ett eller annat sätt innehåller djur, har jag inte velat se den här. Fjantigt va?

Men det gjorde jag idag. & mina misstankar om att fullständigt bryta ihop besannades minsann.
Fyfan vilken vacker men samtidigt hemsk film!

Hur eller hur handlar den om;
När Hachiko kommer till sitt nya hem, dröjer det inte länge förrän han och hans husse är oskiljaktiga. Varje dag vid samma tid möter Hachiko sin husse vid tågstationen, och hunden blir en älskad medlem i familjen. Men så en dag återvänder inte husse. Trots det väntar Hachiko troget - men förgäves - på sin husse varje dag under de kommande tio åren. Hans öde berör många av de människor som passerar stationen, och de hjälper hunden med mat och varma ord.

Filmen blir dessutom 1000000 gånger bättre när man vet att den är sann.
Det var alltså en hund som gjorde det här - på riktigt!

En staty har gjorts vid tågcentralen Shibuya Station i Japan till minne av Hachiko, där han troget ovetandes om vad som hänt sin husse väntade samma tid, varje dag i 10 års tid!!
Tills han till slut i Mars 1935 segnade ner på platsen där han väntat i 10 år, & aldrig mer såg ljuset.

Blir helt fascinerad av hela storyn, att hunden verkligen på riktigt gjorde det!
Förstår ni då vilket fruktansvärt tajt band dem emellan det måste varit?

Det är verkligen som dem säger - hunden ÄR människans absolut bästa vän!